Jordnära RymdOm författarenInnehållsförteckningUtdrag ur bokenVarför skrev jag boken?Länkar till mina webbplatser med rymdhistoriaGästbok
 

Innehållsförteckning

Förord

Att vara på rätt plats vid rätt tillfälle

Femtio år i ett nötskal
Statistik och milstolpar

Rymdåldern börjar – äntligen!
Sputnik och Explorer, de första månraketerna

Sverige tar steget ut i rymden

Raketförsök i Norrbotten, Sverige får en rymdorganisation

Rymdhjältar och spionsatelliter
Gagarin, Glenn, Discoverer, Corona

En kamp mellan två samhällssystem
Månkapplöpningen

Ett hus i rymden
Rymdfärjor och rymdstationer

Att besvara De Stora Frågorna
Sveriges första satellit och jag

Löjtnant Lucy anropar på snabbtelefonen
Freja – en satellit helt konstruerad och byggd i Sverige

Solna – we have a problem!
Om Odin – världens kanske bästa satellit

Vi måste fråga Astrid Lindgren!
Astrid 1 – en satellit med litterär anknytning

Vem skall läsa den här skylten?
Kungen ställer en klurig fråga om Astrid 2

Söndagen den 3 september 2006

”Sverige” når månen. Svensk rymdverksamhets höjdpunkt?

TV via rymden
Svensk industripolitik, TV-satelliter och nordisk kulturpolitik

Mitt eget rymdprogram
Avlyssning av satelliter med radio – signalspaning som hobby

Affärer i rymden
Subventioner finns de?

Måste vi ta ned rymden på jorden?

Rymdfartens möjligheter och bistra realiteter.

Meningen med alltihop.

Småstaten som vetenskaplig stormakt

Varför Sverige ska ha en rymdverksamhet

Personregister


 


Författaren poserar framför den kinesiska raket av
typen Långa Marschen 2C som skickade upp den
första helt svenskbyggda satelliten - Freja  från Gobi-
öknen den 6 oktober 1992. Bilden tagen vid ett prov
den 30 september 1992.

På det tusen ton tunga servicetornet till vänster hade
man försökt måla över de stora skrivtecknen med
texten "Följ alltid ordförande Maos tänkande" - en
rest från den fjärran kulturrevolutionen.

 
Jordnära RymdOm författarenInnehållsförteckningUtdrag ur bokenVarför skrev jag boken?Länkar till mina webbplatser med rymdhistoriaGästbok