MERMAID

• MASM-projektet startade med ett möte hos DLR i Oberpfaffenhofen den 13-14 augusti 1996 där arbetsfördelning och huvudsakliga konstruktionslösningar etablerades.
• Offerten till ESA sändes i september 1996 och det första projektmötet hölls i Solna 8-7 oktober 1996.
• Kontraktet för en fas A/B-studie från ESA bekräftades den 31 oktober 1996 - samma dag som projektmöte 2 hölls i Solna.
• Den s.k. "midterm presentation" i studien hölls i Solna den 28 november 1996.
• För att prova den nya servicemodulen beslutades det i december 1996, på ESA:s initiativ, att göra ett provskott som senare fick namnet MERMAID.
• Projektmöte 3 hölls i Oberpfaffenhofen den 3-4 mars 1997. Då hade man redan dragit slutsatsen att eliminera Rymdbolagets MISTY-gyro från konstruktionen och enbart ha ett stabiliseringssytem som eliminerade vinkelhastigheter och inte kunde peka nyttolasten i en viss riktning.
• Slutpresentationen i fas A/B-studien hölls i Solna den 11 mars 1997.
• Offerten för utvecklingen av MASM och provflygningen lämnades till ESA den 20 mars 1997.
• "Critical Design Review" hölls i Solna den 29 april 1997.
• Strukturen till MASM tillverkades i mars-april 1997 och skeppades till DLR för installation av pneumatiska komponenter i maj 1997. 
• I maj 1997 provades de fiberoptiska gyrona i Rymdbolagets GYROTEST -raket.
• Den första mekaniska integrationen gjordes i Oberpfaffenhofen 25-26 juni 1997.
• Det första gränssnittsprovet mellan telemetri- och telekommandosystemet genomfördes i   Oberpfaffenhofen 28 september - 1 oktober 1997. Trots stora problem med leveranser av kretskort och komponenter fungerade även telekommandon men alla var inte implementerade i programvara.
• Det andra gränssnittsprovet ägde rum  i Oberpfaffenhofen 3-6 november 1997.
• Det tredje gränssnittsprovet ägde rum i Oberpfaffenhofen 8-12 december 1997. Alla kretskort nu på plats men åtskilliga problem upptäcktes och löstes. MASM fördes tillbaka till Sverige den 12 december.
• Vibrationsprovet med MASM genomfördes på PackForsk den 18 december 1997. Ett problem upptäcktes vid Z-vibrationsprovet då telekommandofunktionen stannade. Det gick inte att reproducera detta problem, men en övervakningsfunktion infördes som startade om modemkretsen om inga kommandoblock inkommit under en sekund. 60 kommandoblock (även tomma) sänds från marken varje sekund.
• Gränsnittsprov gentemot experimentmodulerna genomfördes de 23 december 1997. Problem upptäcktes och löstes.
• Ett temperaturprov (+5° C - +45° C) genomfördes i Solna 29-30 december 1998. Accelerometrarna kalibrerades och ett batteriurladdningsprov genomfördes.
• Sammansättning och samprovning av hela nyttolasten skedde på PackForsk med början den 7 januari 1998. Åtskilliga problem upptäckta ch rättade. Telemetrisändaren ännu icke levererad. Under detta prov upptäcktes att den PC-monterade S-bandsmottagre som i helikoptern skulle användas för att ta emot GPS-data från telemetrisändaren inte täckte sändarens frekvens (2315,5 MHz). Mottagaren gick bara upp till 2251 MHz. Omkopplingen till låg datatakt vid +45+ sekunder togs bort ur flygprogrammet. Läckor i RYMDVATTNET rättades till
• Den s.k. Flight Acceptance Review (FAR) hölls i Solna den 14 januari 1998 utan ESA:s och DLR:s medverkan. Nyttolasten godkändes för uppskjutning fast med 7 öppna avvikeklserapporter som måste kösas före uppskjutningen.
• Protokollet från FAR sändes till ESA:s chef för sondraketerna, Wolfgang Herfs, som i ett telefonsamtal med Gunnar Andersson, Rymdbolaget, den 14 januari 1998 godkände beslutet att gå vidare med transport av raketsonden till Esrange följande dag.
• Parallelt med dennna aktivitet genomförde DLR ett acceptansvibrationsprov med telemetrisändaren från ELMADA i Ottobrunn.

Provskottet medförde två experiment som skulle utnyttja den ungefär 3 minuter långa tyngdlösheten under färden:

• CYRÉNE - en utrustning som skulle undersöka förångning och kondensation av ammoniak. (Forskare: Lebaighue, CEA)
• RYMDVATTNET - en experimengmodul utformad för att belysa effekterna av tyngdlösheten på vatten. Experimnetet hade föreslagit av en skolklass i Skåne (Klass 5B, Gunneboskolan Nedre i Lund) och var en del av en pristävling som Rymdbolaget och Forskningsrådsnämnden anordnade. Detta skolprojekt blev också ämnet för ett TV-program som sändes i SVT.