NLC93 - DECIMALS A och B

Dynamical, Electrical and Chemical Interactions near the Mesopause at Arctic Latitudes during the Summer

Sven Grahn



Projektets bakgrund

NLC93-kampanjen var en ambitiöst upplagd raketkampanj för att studera nattlysande moln och följa upp NLC91-kampanjen.

Målet med kampanjen var att undersöka den dynamiska, elektrodynamiska, fysikaliska och kemiska egenskaperna hos ett skikt av nattlysande moln med raketer och markbaserade utrustning: optiska-, radar-, lidar- och mikrovågsinstrument. Forskare och organisationer från Sverige, Norge, Tyskland, Schweiz, Österrike, USA och Ryssland.

De parametrar som undersöktes var bl.a. positiva joners sammansättning, plasmatätheten, geometrin hos aerosollager och egenskaperna hos PMS (Polar Mesospheric Summer Echoes). NLC 93 koordinerades med en liknande kampanj (SCALE) på Andöya och fjorton dagars mätningar med EISCAT:s VHF-radar. En lidar (Universitete i Bonn) för att studera nattlysande moln placerad på Andöya understödde också NLC 93. Mätdata från WINDII-instrumentet på satellites UARS användes också.

Instrumenteringen på DECIMALS-sonderna i NLC93 hade använts redan nder NLC91 med undantag för syreatomexperimentet (ORFA). Bakåtspritt ljus användes men en kalibrering av absorption utefter en fix optisk sträcka krävdes. Därför placerades sensorer på armar som sträcltes ut från raketkroppen på bommar - en komplicerad mekanim som utvecklades av Rymdbolaget. Resultaten från ORFA rapporterades som inressanta. 

De svenska DECIMALS-sonderna sändes upp tillsammans med fyra Viper-Sphere-raketer som mätte vind och temperatur. Dessa raketer hade topphöjder i intervallet 105-109 km och tillhandahölls av forskaren Frank Schmidlin från NASA och banföljnigen sköttes med DLR:s radar). Följande uppskjutningar ägde rum under kampanjen:

Sonderna DECIMALS A och B sändes upp den 2 augusti 1993 under goda vetenskapliga villkor. Alla instrument ombord utom Field Mill levererade värdefulla data. Båda nyttolasterna bärgades samma dag. 

Nyttolasterna konstruerades och sattes samman av Rymdbolaget som också hade huvudansvaret för genomförandet av projektet. Miljöprovningen av nyttolasten skedde hos  Packforsk i Kista där Rymdbolaget  kunde använda befintlig vibrationsprovningsutrustning och sin egen balanseringsmaskin för nyttolaster. Instrumenten levererades av forskargrupperna. Uppskjutningarna skedde från Esrange med Nike-Orion-raketer.

Rymdbolagets kampanjledare var Kaj Lundahl, Tommy Andersson var systemingenjör, Malte Sjökvist var nyttolastingenjöre, Peter Ericsen var kvalitetsingnjör och Stig Kemi koordinerade Esranges insats. Den vetenskapliga ledningen för DECIMALS bestod av Georg Witt från MISU som ledare och hans kollegor Ernest Kopp från universitetet i Bern, Eivind Thrane från Forsvarets Forskningsinstitutt och Martin Friedrich från det tekniska universitetet i Graz.   

Tidplanen för projektet framgår av tabellen nedan.

Händelse Datum
Projektet startade med "projektstudiemöte" 1992-02-021
Projektmöte 1

1992-05-19

Projektmöte 2 - kick-off

1992-06-10

Projektmöte 3

1992-08-06

Projektmöte 4

1992-10-28

Projektmöte 5 - Critical Design Review

1993-01-27

Nyttolastintegration inleds

1993-04-13

Provning börjar

1993-04-29

Acceptansprovning klar

1993-05-14

Testnedräkning

1993-07-24

Första "riktiga" nedräkning

1993-07-25

Uppskjutning

1993-08-02

Experimenten på DECIMALS-A

Experiment Instrument Forskningsinstitution

SIDAMS-moduler (Simultaneous Ion Detection In Atmospheric Mass Spectrometry)

Ion Spectrometer (SIDAMS) Masspektrometer för joner

Universitetet i Bern .

Plasma Probe (PP) Langmuirsond och Faradayrotation Tekniska Universitetet i Graz
Scattered Light Intensity
Profile Sensor (SLIPS)
Fotometer för nattlysande moln Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU)

ORFA-MODULEN

PArticle Trap (PAT) Elektrostatisk partikeldetektor Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU)
Oxygen Resonance
Fluorescence and
Absorption (ORFA)
Kr/O resonansspridning Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU)

Experimenten på DECIMALS-B

Experiment Instrument Forskningsinstitution

"OGIVE"-SEKTIONEN

Positive Ion Probe (PIP) "Precision Charge Collector" 

 Forsvarets Forskningsinstitutt

Plasma Probe (PP) Langmuirsond och Faradayrotation Tekniska Universitetet i Graz
Scattered Light Intensity
Profile Sensor (SLIPS)
Fotometer för nattlysande moln Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU)
"Warm" IR radiometer (WIRR)   Utah State University
Field Mill  Elektrostatiskt fältmätare (se princip) Novosibirsk State University
Scattered Light Photometer   CAO, Central Aerological Observatory, Russia.

ORFA-MODULEN

PArticle Trap (PAT) Elektrostatisk partikeldetektor Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU)
Oxygen Resonance
Fluorescence and
Absorption (ORFA)
Kr/O resonansspridning Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU)


"Positive Ion Probe" i toppen på OGIVE-modulen under provningen vid PackForsk i Kista.

Data för några av DECIMALS-sondernas delsystem och viktiga apparater

Data för några av DECIMALS-sondernas delsystem

Batteripaket

Batteri 1: +28 V (24 celler).
Batteri 2: +28 V (24 celler).
Batteri 3: +28 V (24 celler).
Dessa batterier var placerade i gyromodulen.

Telemetri

2251,5 MHz, 2 Watt, sändare  för telemetridata via PCM 512 kbit/s. (DECIMALS-A & B)
Telemetrienkoder byggd av Rymdbolaget.

2246,5 MHz, 5 Watt, data från SIDAMS (DECIMALS-B), 512 kbit/s.
Telemetrienkoder byggd av Rymdbolaget.
Wraparoundantenner

Baninmätning

Radartransponder, Vega: 5612 MHz upp, 5662 MHz ned.   
Radiofyr: 240-245 MHz. Tre bladantenner på ytterskalet.

Attitydbestämning

Gyro: MIDAS(Space Vectors analoga gyroplattform) 

Tiddon 2 st ACR 5526-01 elektroiska tiddon med 8 händelser i DECIMALS-A och 7 i DECIMALS-B.
Bärgningssystem Baserat på NASA Wallops Flight Centers 14-tumssystem men modifierat av
Rymdbolaget så att tändsystemet också bärgades.
 

Nyttolastmoduler och vikter för DECIMALS-ekipagen  

Farkostdel

DECIMALS A
Massa

DECIMALS A
Längd

DECIMALS B
Massa

DECIMALS B
Längd

Noskon - - 12,7 912
OGIVE - - 29,2 503
Mellanring - - 3,0 33
Balanseringsmassa - - 5,6 -
Experimentmodul SIDAMS 4 13,1 907 - -
Experimentmodul SIDAMS 3 29,5 300 - -
Experimentmodul SIDAMS 2 4,0 95 - -
Balanseringsmassa 2,4 - - -
Experimentmodul SIDAMS 1 21,5 301 - -
Servicemodul 17,8 301 17,1 301
Gyromodul 21,0 301 21,2 301
ORFA-modul 20,0 301 19,9 301
ORFA-bommodul 11,5 301 11,5 301
Balansering- och ballastmassa 2,4 - 27,8 -
Tändarmodul 5,0 95 5,0 95
Bärgningssystem 24,0 420 37,0 420
Motoradapter + diverse 6,0 100 5,8 100
Nyttolastvikt (brutto) 178,2

3422

184,8

3267

Orionmotor 387,2

2659

387,2

2659

Orionfenor ?

-

34,0

-

Nikemotor 547,3

3640

547,3

3640

Nikefenor 35,6

-

35,6

-

Nike-till-Orion-adapter 12,4

-

12,4

-

Raketens vid starten 1132+? 9721 1166,1

9566

Förberedelser på Esrange


Esrange integrationslokal "kyrkan". DECIMALS-A längst till vänster.
DECIMALS-B längst till höger.


ORFA-modulerna


DECIMALS-A på MAN-rampen.

Fr.v.: Staffan Persson, Mikael Björklund, Thomas Carlsson - Rymdbolaget.

Terje Angeltveit (FFI), Nathan Wilhelm (MISU), Alexander...

Planerade händelser under raketfärden

DECIMALS A

Tid (s)
(nom)
Tid (s)
(verklig)
Höjd (km)
(nom)
Höjd (km)
(verklig)

Händelse

0 0 0 0
  • Nike-raketen tände.
  • Tiddonen i nyttolasten startade.
  • Sista kabelförbindelsen mellan nyttolasten
    och markkontrollen bröts.
3,5 - 1,0 - Nike-raketen utbränd och föll mot marken.
9,0 9,1 3,6 3,6 Orion-motorn tände
41,5 - 34 - Orion-motorn slocknade
44 - 37 - SIDAMS högspänning på
55 55 50 46,7 ORFA-luckor av.
65 65/80 60 56,1/68,5 ORFA-locken öppnades
65 65 60 56,1 Noskonen kastades av,
66 67 61 57,8 ORFA-bommar fälldes ut.
67 161 62 98,1 SLIPS-lockor kastades av
69 69 64 59,6 SIDAMS-lock kastades av.
165 161 108 98,1 Motorseparation
165 159 108 98,1 Topphöjd
272 272 - - SIDAMS-ventiler stängdes, högspänning från.
280 280 - - Nyttolasten slogs från
Barosw. <443 3 - Fallskärmen fälldes ut.  Baroswitch


DECIMALS B

Tid (s)
(nom)
Tid (s)
(verklig)
Höjd (km)
(nom)
Höjd (km)
(verklig)

Händelse

0 - - 0
  • Nike-raketen tände.
  • Tiddonen i nyttolasten startade.
  • Sista kabelförbindelsen mellan nyttolasten
    och markkontrollen bröts.
3,5 - 1,0 - Nike-raketen utbränd och föll mot marken.
9,0 9,0 3,6 3,6 Orion-motorn tände
41,5 - 35 - Orion-motorn slocknade
55 55 50 48,2 ORFA-luckor av.
63 63 58 56,2 OGIVE-luckor kastades av
64 64 59 57,2 Field Mill motorn dras ut.
65 65 60 58,1 ORFA-luckor kastades av
65 65 60 58,1 Noskonen kastades av.
66 67/70,5 60 60/63,2 ORFA-bommar fälldes ut.
66 66 60 59,1 Field Mill-motorn på.
70 70,5 64 63,2 Motorseparation
164 164 107 104,6 Topphöjd
265 - - - Field Mill-motorn från.
280 280 - - Nyttolasten slogs från
Barosw. 394 3 - Fallskärmen fälldes ut.

Data för DECIMALS-skotten

Data

DECIMALS A

DECIMALS B

Raket Nike Orion Nike Orion
Startdatum 2 augusti 1993 2 augusti 1993
Starttid 00.23 UT 01.02 UT
Startramp MAN (11,9 m lång) Centaure 2 (6,4 m lång)
Rakettyp Nike-Orion Nike-Orion
Nyttolastmassa 178,2 kg 184,8 kg
Nyttolastlängd 3422 mm 3267 mm
Startrampens elevation 82,4° 82,5°
Startrampens azimut 344° 343°
Ballistisk vindstyrka 6,4 m/s 5,6 m/s
Ballistisk vindriktning 157° 154,5°
Topphöjd (nom) 98,1 km (108 km) 104,6 km (107 km)
Bäring till nedslaget 349° 352°
Avstånd till nedslaget (nom) 52,7 km 49 km
Bärgning Ja, samma dag före 0900 UT Ja, samma dag före 0900 UT
Spinnvarvtal under mätfasen 4,8 rps 5,0 rps

DECIMALS-A nådde bara 98 km i st f avsedda 108 km, d.v.s. samma problem som under NLC 91-kampanjen. Det visade sig (1)   finns ingen förklaring till diskrepansen. 

En lucka för instrumentet SLIPS på DECIMALS-A skulle ha kastats av på 62 km höjd men lösgjordes inte förrän vid topphöjden - då motorn avskiljdes. Stöten från motorseparationen fick luckan att lossna. Ett liknande problem inträffade under NLC 91 och konstruktionen av lösgöringsarrangemanget var uppenbarligen marginell.

På DECIMALS-B öppnades den korta ORFA-bommen 3 sekunder sent och det var förmodligen stöten vid motorseparationen på 63 km höjd som fick bommen att fällas ut.  

Bärgningssystemen fungerade bra på båda nyttolasterna och de nya bladantennerna för radiofyren gjorde att en bra signal uppfattades från båda nyttolasterna. DE hitttades lätt av helikoper. Nyttolasterna dealdes i två delar innan de flögs tillbaka till Esrannge. Ytterskalet till en av bärgningsmodulerna sprack och några detektorbommar var brända elller böjda. I övrigt inga skador.

När de två DECIMALS-sonderna avfyrades låg ett väldefinierat nattlysande molnskikt över Esrange - mycket mer distinkt än under NLC91. Natten mellan den 1 och 2 augusti 1993 kunde nattlysande moln observeras ända ned till Stockholm. PMSE var dock mycket mer frekvent 1991 än 1993. Temperauren vid 85-86 km höjd var 130 K. De galvanisak laddningssensorerna å båda registrerade passagen genom skiktet med nattlysande moln. Ströömen i jon- och elektronsonderna ändrades vid samma tillfällen - troligen genom infallande sub-mikronpartiklar. Denna effekt har noterats vid tidigare raketförsk och i laboratoriexpweriment.Syremätningarna med ORFA på de två raketerna var lika varandre och loivade gott för framtiden. 

Källor

  1. NLC 93/DECIMALS FINAL REPORT, Rymdbolagets dokument RSQ10-14, den 5 december 1993, Kaj Lundahl


Tillbaka till svenska rymdprojekt