Sven Grahn
Om man granskar alla redogöresler för svenska rymdforskningraketer och skapar staplar som visar projektens tidsutdräkt och plottar dem på en trettioårig tidsskala så får man en intressant figur. Tidvis pågick 4-5 raketprojekt samtidigt. I figuren nedan har de rketsonder som byggdes av Saab markerats med blått och de som byggdes av Rymdbolaget markerats med rött. Man ser att den alldeles övervägande delen av sonderna byggdes av Saab. Rymdbolaget ansvarade för fyra sondbyggen under 1970-talet.
Motiven till att bygga "in house" var väl två: det var viktigt att vara en god upphandlare och egen förmåga var då till stor hjälp. I slutet av 1970-talet hade Saab:s sondraketgrupp så mycket att göra att det helt enkelt var ett sätt att "kapa toppen" att lägga vissa sondbyggen på Rymdbolaget. Att sedan Rymdbolaget kom tillbaka som sondleverantör på 1990-talet berodde på väl att antalet projekt fallit ned till en "underkritisk" nivå och det gick med nöd och näppe att behålla teknikförmågan i ett företag. Att då göra det inom den upphandlande och projektledande organisationen var rationellt. Kostnadspressen från Rymdstyrelsen var betydande.
Saab fick rollen som subsystemleverantör (styrautomaten) i ESA:s MAXUS-program där även Rymdbolaget spelade "andra fiolen" som partner till Astrium. I Sveriges bidrag till ESA:s microgravityprogram - MASER - var arbetsfördelningen till att börja med som i det nationella sondraketprogrammet - Saab gjorde det mesta. Men efter de stora satellitprojekten Viking och Tele-X - som skulle ge Saab nya jobbb - stod Rymdbolagets Rymddivision i Solna utan jobb. Rymdbolaget besllöt då "ta hem" MASER-programmet och Saabs roll minskade betydligt. Hela denna process var inte utan konflikter. Det "gör ont" att banta en så omfattande versamhet som vi hade under 1970-talets slut.
Figuren nedan visar tydligt att rymdplasmafysiken (norrskensforskningen) hade sin höjdpunkt i början av 1980-talet. Den sista rymdplasmafysikraketen var AURELD-VIP i december 1986 - 25 år swedan. Atmosfärforskningen har alltid varit och fortsätter att vara en grundbult i användningen av sondraketer. TEKNIK nedan avser teknikprov-
