Sven Grahn
|
Det vetenskapliga ändamålet med S36-projektet var att studera acceleration av norrskenspartiklar ovanför en diskret norrskensbåge. Det var därför nödvändig att försöka nå en höjd över 500 km för att kartlägga plasmats egenskaper. Nyttolasten var lätt och kompakt och med en Terrier-Black Brant-raket kunde man nå ungefär 500 km höjd - nytt höjdrekord vid Esrange. Urprungligen hoppades man nå 525 km (2), en siffra som senare reducerades till 519 km (1). Verklig topphöjd blev 495 km, men det vra ändå nytt höjdrekord. Det tidigare rekordet innehades av sondraketen Aries-3 som sändes upp till 464 km höjd den 19 mars 1979.
S36-projektet startade i maj 1979 med en utredning av olika konfigurationsalternativ. Formell projektstart skedde den 1 januari 1981. Prototypprovning pågick 15 december 1981 - 3 mars 1982. Acceptansproven avslutades den 2 november 1982 och leverans till Esrange skedde den 8 november 1982. En första kampanj för att sända upp sonden pågick 17 november - 20 december 1982. Efter avbrott för jul- och nyårsfirande inleddes en andra kampanj den 4 januari 1983. Sonden sändes upp från Esrange den 19 januari 1983.
Saab-Scania i Linköping konstruerade och tillverkade nyttolasten. Rymdbolaget tillhandahöll telemetrisystemen, radartranspondrarna och systemet för att avbryta färden (TTS - Thust Termination System). Forskargrupperna byggde förstås experimenten.
Raketerna hade fyra fenor och kunde inte sändas upp från Skylarktornet (som är gjort för tre fenor). I stället fick man använda rälsrampen MRL på Esrange. För att hålla ned nedslagsspridningen var man därför tvungen att använda styrsystemet S19 som SAAB-SCANIA utvecklat på Rymdbolagets uppdrag. Projekt av precis den här typen var bakgrunden till att S19 utvecklades överhuvudtaget.
Torbjörn Forsell från SAAB-Scanias sondraketgrupp berättar i sina memoarer (3) en anekdot md aknytning till projektet:
"... En speciell händelse under arbetet på Saab kan noteras. Det var ett besök av Hans Majestät Konungen. Vi höll till i det rum som senare härbärgerade S19-verksamheten. Lokalen gjordes senare om till renrum för satellitverksamhet. Satelliten SMART 1 byggdes här sedermera. Ett rum med kunglig atmosfär därmed och skall därför beträdas med stor vördnad. Inför kungabesöket hade det fejats ordentligt och utanför huset planterade man och gjorde fint. Tyvärr är allt detta borta nu..."
![]() |
Farkostdel | Massa (kg) | Längd (mm) |
Noskon + nossektion | 66,1 | 1204 |
Servicemodul | 22,5 | 272 |
Styrsystem S19 | 36,8 | 405 |
Bomsektion | 9,2 |
156 |
Black Brant VC tändarenhet | 14,0 |
227 |
Diverse | 5,2 | - |
Nyttolastvikt (netto) | 153,8 |
2264 |
"Thrust Termination System" | 7,4 | - |
Främre startrampfäste ("launch lug") | 2,0 | - |
Nyttolastvikt (brutto) | 163,2 |
2264 |
Black Brant VC-motor | 870,1 |
5291 |
Terriermotor | 1257,8 |
4271 |
Raketen vid starten | 2291,1 |
11826 |
|
|
Experiment | Beskrivning |
KGI |
Kiruna Geofysiska Institut (nuförtiden Institutet för Rymdfysik) levererade instrument som mätte energi- och riktningsfördelningen av elektroner och joner samt en masspektrometer. Ansvarig forskare: Lars Eliasson. |
KTH |
Plasmafysikinstitutionen vid Kungliga Tekniska
Högskolan i Stockholm
ansvarade för ett experiment som mätte både statiska och varierande elektriska
fält och elektrontemperatur och täthet. Instrumenteringen bestod av två bomsystem.
Ett bomsystem var placerat i nosmodulen och ett i
een sn särskild bommodul under styrsystemet. Ansvarig forskare: Lars
Block. |
UJO | Uppsala Jonosfärobservatorium (nuförtiden Institutet för Rymdfysik i Uppsala) levererade ett experiment som mätte och analyserade det elektrostatiska och elektromagnetiska "vågfältet= i jonosfären. Analysen skedde med diskret Foutiertransform på olika frekvenser i området 0-10 kHz. Vågsignalerna kom från KTH:s e-fältsexperiment, från TUB:s mätniong av magnetfältet samt UJO:s egen mätning av dn/n. Utdata var effektspektra med 256 datapunkter. dn/n-experimentet mätte, förutom täthetsvariationer, den absoluta tätheten och plasmatemperaturen med 5 eller 10 sekunders intervall. I UJO:s experiment ingick en mätspnf på en utfällbar bom. Ansvarig forskare: Bengt Holback. |
TUB | Institut für Geophysik und Meteorologie, Technische Universität Braunschweig levererade ett instrumentsom mätte magnetfältskomponenten hos plasmabågor i magnetodfären i frekvensområdet 50 Hz - 10 kHz. Huvudmålet var att att undersöaj växelverkan mellan vågor och partiklar. Experimentet krävde mätning av det elektriska växelspänningsfältet och energetiska partiklars spektrum. Experimentets sensor var mpnterad på en bom som placerade ut sensorn 1 meter från nyttolasten och vred det till en vinkel 45° mot spinnaxeln. Ansvarig forskare: Hermann Lühr. |
UOB |
Universitetet i Bergen levererade ett experiment med fyra detektorer, två för protoner och två för elektroner. En detektor av vardera typen satt i toppen på nosskektunen och var riktade 45° mot spinnaxeln. De två återstående detektorerna satt längre ned på nyttolasten och var riktade 90° mot spinnaxeln. Ansvarig forskare: Finn Söraas. |
|
|
|
|
Data för några av S36-sondens delsystem | |
Batteripaket |
+8 V 7 celler SAFT VR 1.2 RR (1,2 Ah) |
Telemetri |
|
Baninmätning |
|
Attitydmätning |
|
Data | S36 |
Startdatum | 19 januari 1983 |
Starttid | 2312.38 UT |
Startramp | MRL |
Rakettyp | Terrier-Black Brant VC |
Nyttolastmassa | 153,8 kg |
Nyttolastlängd | 2264,0 mm |
Startrampens elevation | 87,8° |
Startrampens bäring | 005° |
Verklig topphöjd | 495,0 km |
Predikterad topphöjd | 519 km |
Verklig bäring till nedslaget | 358,8° |
Verkligt avstånd till nedslaget | 65,0 km |
Spinnvarvtal under mätfasen | 4,1 rps |
Bärgning | Nej |
Man kan notera att raketen inte riktigt nådde den avsedda topphöjden 519 km. Någon förklaring ges inte i (1) .
-
15,0 0,0 -
2,0 0,0 0,0 0,0 +4,4 1,0 +11,9 4,2 +18,0
7,2 +44,9 52,1 +51,0
70,0 +53,0 75,0 +55,0 81,0 +58,0 89,0 +61,0 98,0 +85,0 160,0 +370,0 519,0 +375,0 519,0 +710,0 40,0 +721,5 0
font>
Tid
(s)
Höjd
(km)
Händelse
Gyrot i S19
låses upp.
Styrservona
trycksätts.
Första steget
tänder
Raketen lyfter
Navelsträngen rycks ur
Tiddonet startar
Första steget
slocknar
Andra steget
tänder
Styrningen upphör
Andra steget slocknar
Noskonen avskiljs och luckor
kastas av.
Prov
med KTH:s timer.
KTH;s bommar
fälls ut.
UJO:s och
TUB:s bommar fälls ut.
TUB:s sensor vrids
45°.
KGI:s högspänning slås
på.
UJO
kalibrering 2 på
.
Topphöjd
TTS-kommandot
sänds
Nedslag
Tillbaka till svenska rymdprojekt