|
Sven Grahn
Bakgrund
Raketer och
Nyttolaster
Provning
av nyttolasterna i Solan och på Esrange
Stillbilder ur min smalfilm från
Twilightkampanjen
Observationsgeometri och uppskjutningar
Resultat
Källor och noter
På våren 1970 sändes den s.k. Twilightsonden upp – fem
små raketer som startade från Esrange under en och samma gryning för att mäta
hur elektrontätheten i olika delar av jonosfärens s.k. D-skiktet ändrades
när solen gick upp. Raketerna kunde även mäta ozonprofilen till mycket hög höjd
i mesosfären. Tanken med experimentet var att både mäta UV-ljus och
elektrontäthet. Det var MISU och Kiruna Geofysiska Observatorium (KGO)
som stod bakom projektet.
Vid den här tidpunkten var jag anställd vid MISU:s
atmosfärfysikgrupp och blev inblandad i att färdigställa de fotometrar för
ultraviolett ljus som MISU levererade till raketerna i Twilightsonden. Jag blev
också skickad till Esrange för att representera MISU vid uppskjutningen. Det var
första gången jag besökte Esrange. Det var Rymdtekniska Gruppen, d.v.s. mina
gamla kompisar från Kronogård som skötte uppskjutningen. Vi bodde i det gamla
lappålderdomshemmet i Jukkasjärvi – som numera är den restaurang som betjänar
gästerna på ishotellet!
Jag måste medge att mina minnesbilder av kampanen är en smula diffusa, men jag hade med mig en smalfilmskamera och filmen finns kvar och bilder från den återges nedan.
Det första projektmötet för Twilightsonden (benämnt K69/2 i RTG:s dokument) hölls den 10 december 1968. De som deltog var Bengt Hultqvist och P Christophersen från Kiruna Geofysiska Observatorium, Georg Witt och Nathan Wilhelm från MISU samt Lennart Lübeck och Sonny Lundin från Rymdtekniska Gruppen. Av protokollet [2] framgår att fem Skua II-raketer beställts från England och att topphöjden uppskattades till 95 km. I protokollet kan man också läsa att den ursprungliga planen var att sända upp raketerna från Esrange under perioden 8-30 september 1969. Därav projektets benämning K69/2 (K69/1 var "sudden warming"-kampanjen i januari 1969). MISU ville redan då senarelägga kampanjen. När uppskjutningarna flyttades till 1970 bytte projektet beteckning till K70/1 (det fanns ju okså ett K70/2 ).
Fem stycken Skuaraketer sändes upp vid olika soldepressioner (solens vinkel under horisonten), nämligen 12, 8, 5, 2 och -2 (solen över horisonten). Det var Rymdtekniska Gruppen (RTG) i Solna som ledde projeket och utvecklade själva raketsonderna. RTG:s projektledare var Sonny Lundin och delprojektledare för sonden var Bengt Holmqvist.
Nyttolasterna innehöll vardera följande vetenskapliga instrument:
Nyttolasterna var utrustade med telemetrisystem av FM/FM-typ , d.v.s. varje instrument anslöts till en spänningsstyrd bärvågsoscillator vars signaler blandades och frekvensmodulerade radiosändaren på 400,55 MHz. MISU:s fotometer tilldelades den snabbaste telemetrikanalen, d.v.s. IRIG-kanal nr 18. Avståndsmätsystemet, "slant range" använden en mottagare ombord på raketen på frekvensen 33,85 MHz utrustad med ferritantenn och den mottagna signalen sändes ned till marken på IRIG-kanal 16. Nyttolastens ytterskal var gjort av glasfiber och sändarantennenerna från Allgon [3] dolde sig bakom glasfiberskalet.
Baban mättes förutom med "slant-range" av en tvåaxlig interferometer som var 50 våglängder (på 400 MHz) lång i båda riktningarna. (Läs här om Rymdtekniska Gruppens baninmätningssystem).
Principen för MISU:s fotometer framgår av figuren nedan.
|
Esrange var en europeisk anläggning vid den här tiden och nationella rymdprojekt behandlades styvmoderligt av ESRO. Vi fick hålla till med all utrustning i en lätt murken träbarack i ett avlägset hörn av basområdet. Där hade RTG byggt upp en komplett markstation och baninmätningssystem, helt separat från ESRO:s anläggningar. De fem raketnyttolasterna slutprovades också i baracken. De små brittiska Skua-raketer som användes var ungefär lika stora som de Arcasraketer som använts vid Nausta och Kronogård.
![]() Bengt Holmqvist (t.h) och Sven Söderdahl (bakom oscilloskopkameran) arbetar med Twilightsonderna vid Rymdtekniska Gruppens laboratorier i Solna. |
|
|
![]() De olika delarna av nyttolasten. Bilden tagen på Esrange. |
|
|
![]() Bengt Holmqvist poserar med en Twilightsond på Esrange |
![]() Den s.k. "scientificbaracken" på Esrange där Rymdtekniska Gruppen fick hålla till. |
![]() RTG:s antenn för att ta emot telemetri på 400,55 MHz. |
![]() Ett helt raketekipage vägs i Skylarkhallen på Esrange. |
![]() Uppskjutningsröret för Skuaraketerna monterat på en Nike-launcher. |
![]() Den sista Skuan gick tidigt ut i solljuset och rökspåret syntes tydligt från marken. |
![]() Boosterraketer samt skumplastdistanser från Skuaraketerna |
![]() Till höger: Rester av två bärgade raket- motorer. Till vänster bärgade rester av en nyttolast. |
Se på smalfilmen här:
|
Raket nr |
Starttid (UT) | Topphöjd (km) | Soldepression (o) | SIP våglängd (Å) | O3 data |
|
0230.50 |
106 |
12 |
Ingen fotometer |
|
|
0323.30 |
106 |
7,92 uppväg |
3165 |
33-40 km |
|
0356.40 |
98 |
4,94
uppväg |
3145 |
36-55 km |
|
0428.50 |
104 |
1,95 uppväg |
2540 |
50-71 km |
Soluppgång |
0452.00 |
- |
0 |
- |
|
|
0518.00 |
102 |
-2,61 uppväg
|
2540 |
48-72 km |
|