Sven Grahn
|
S37-projektets ändamål var en koordinerad undersökning av den lägre jonosfären och uppskjutningsvillkoren var kopplade till förekomsten av nattlysande moln. Hela raketsalvan bestod av två S37/CAMP-sonder (Nike-Orion), två S37/SOAP-sonder (Nike-Orion), en STRAFAM-sond, två Petrel-sonder, en TAD-sond och två Super-Loki.
STRAFAM (Stratosphaeren-Fallschirm-Massenspektrometer) var en fallskärmsburen sond från Max-Planck-Institut für Kernphysik i Heidelberg utrustad med en masspektrometer för att mäta joner i den övre atmosfären.
Två S37/CAMP-sonder och två S37/SOAP-sonder togs fram. Forskningen liknande den som motiverat de tidigare S26-raketerna. Samma experiment som i S25 ingick ingick framför allt i S37/CAMP-sonderna. S37/SOAP var i huvudsak avsedda för MISU. Alla fyra sonderna använde Nike-Orion-raketer, ett nytt ekipage för Saab-Scanias del (Rymdbolaget hade redan använt det i sina S27- och S32-sonder). Alla fyra S37-sonderna hade det flip-oversystem för en mjukare landning av experimenten som utvecklades för S26 .
Saab-Scania i Linköping konstruerade, tillverkade och provade de två S37/SOAP-nyttolasterna på Rymdbolagets uppdrag. Rymdbolaget tillhandahöll noskoner, telemetrisystemen, radartranspondrarna, samt hanterade bärgningssystemet. Forskargrupperna byggde förstås experimenten .
Projektet startade den 1 november 1980 med definition av sonden och start av konstruktionsarbete och tillverkning av delsystem. Prototypprovning skedde 1 oktober-15 december 1981 och acceptansproven ägde rum 1 mars-20 maj 1982. Formell leverans av sonderna till Rymdbolaget skedde på Esrange den 7 juni 1982.
När jag tittade på figurerna nedan som visade instrumentens orientering noterade jag till min glädje att de två SOAP-sonderna hade fått roliga tillnamn: SOAP-1 kallades "Palmolive" och SOAP-2 kallades "Lux", två på den tiden mycket kända tvålfabrikat. Vi som är lite äldre minns ju reklamfrasen "Nio filmstjärnor av tio använder Lux toalettvål". Lux använde frasen under tiden 1932-1971. Enligt min åsikt är det den vetenskaplige ledaren för projektet, professor Georg Witt vis Meteorologiska Institutionen vid Stockholsm Universitet, som hittat på dessa roliga benämningar. Det var t.ex. Georg Witt som hittade på namnet "NATTPIP" (NATTlysande moln PartikelInsamlingsProjekt) på de första raketuppskjutningarna från Kronogård .
En annan remarkabel egenhet hos S37/SOAP-sonderna var att de användes igen, efter viss översyn, för projektet S39/SOAP-WINE 17 månader senare!
p>
Experiment | Beskrivning |
MISU |
Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU)
Ansvarig forskare: Georg Witt. |
RAL | Rutherford Appleton Laboratories levererade ett instrument som bestod fyra bommar med hörnreflektorer, fyra lampor (O-,Kr-,Ar- och Xe-lampor) |
FENG | University College of Wales levererade ett sidotittande instrument (FENG) för att mäta emissioner från Argon och Krypton. FENG var placerat i nossektionen. |
![]() |
![]() |
p>
Raketernas start- och slutvikter (kg) | ||
Del | SOAP-1 | SOAP-2 |
Nyttolast (inkl tändarenhet) |
139,2 |
138,1 |
Nike-motor |
599,2 |
599,2 |
Orion-motor |
122,6 |
422,6 |
Total startvikt |
1161,0 |
1159,9 |
Utan noskon, luckor men med tänarenhet och utbränd Orion |
272,1 |
269,9 |
|
|
Data för några av S37/SOAP-sondernas delsystem | |
Batteripaket | Batteri 1: +12 V
Batteri 2: +18 V Batteri 3: -18 V Batteri 4: +28 V Batteri 5: +28 V |
Telemetri |
|
Baninmätning |
|
Attitydmätning |
|
Tiddon |
|
Tid (s) |
Höjd (km) |
Händelse |
0,0 |
0,0 |
Nike-raketen tänder |
3,5 |
1,0 |
Nike-raketen slocknar |
9,0 |
3,7 |
Orion-raketen tänder |
41,5 |
37,0 |
Orion-raketen slocknar |
59,5 |
60,0 |
Noskonen avskiljs och luckor kastas av. |
62,0 |
63,0 |
Luckan till FENG och vajern till SAFE kastas.. |
64,0 |
65,0 |
Bommar fälls ut. |
74,0 |
76,0 |
Strömmen sätts till +12 V:s matningen. |
116,0 |
110,0 |
Kalibrering 1 påslagen. |
284,0 |
80,0 |
Flip-over armering. |
300,0 |
65,0 |
Kalibrering 2 på. Raketmotorn avskiljs. |
328,0 |
30,0 |
Experimenten slås ifrån. |
435,0 |
6,0 |
Fallskärmen fälls ut. |
500,0 |
"Flip-Over". | |
|
0,0 |
Nedslag |
Kampanjen inleddes den 5 juli 1982 och innefattade totalt tio raketer inklusive de två svenska S37/CAMP-sonderna och de två S37/SOAP-sonderna. Sju raketer sändes upp den 2-4 augusti 1982 och de återstående tre sändes upp 11-12 augusti 1982 (blå färg i tabellen nedan). CAMP-sonderna startade från Cenature-startplatsen, SOAP-sonderna från MRL-rampen, STRAFAM från MAN-rampen, TAD-sonden från Skylark-tornet och Petrel-sonderna från Nike-East-rampen. Observationerna av nattlysande moln över Esrange skedde med hjälp av ett flygplan.
Nyttolast | Raket | Datum | Starttid | Topphöjd |
S37/CAMP-N | Nike-Orion | 3 augusti 1982 | 2302:00 |
119,4 |
STRAFAM-1/2 | Nike-Orion | 3 augusti 1982 | 2329:10 |
114,0 |
S37/CAMP-P | Nike-Orion | 3 augusti 1982 | 2332:00 |
118,6 |
S37/SOAP-1 | Nike-Orion | 3 augusti 1982 | 2348:30 |
134,6 |
AL P235K | Petrel | 4 augusti 1982 | 0003:00 |
140,0 |
TAD | Nike-Orion | 4 augusti 1982 | 0016:00 |
153,0 |
SULO 11/1 | Super-Loki | 4 augusti 1982 | 0031:30 |
84,0 |
AL P214K | Petrel | 11 augusti 1982 | 2330:00 |
129,0 |
S37/SOAP-2 | Nike-Orion | 12 augusti 1982 | 0030:15 |
135,3 |
SULO 11/2 | Super-Loki | 12 augusti 1982 | 0044:00 |
84,0 |
De två S37/SOAP-skotten gick i det stora hela alldeles utmärkt. Endast en mindre anomali inträffade u nder SOAP-1-skottet. RAL-instrumentet fungerade inte. Efter landningen kunde man konstatera att alla speglarna i hörnreflektorerna saknades. Det var emellertid omöjligt att avgöra om speglarna ramlat av under färden eller vid nedslaget. För det andra skottet modifierades infästningen av speglarna och allt fungerade bra.
Data |
S37/SOAP-1 |
S37/SOAP-2 |
Startdatum |
3 augusti 1982 |
12 augusti 1982 |
Starttid |
2348.30 UT |
0030.15 UT |
Startplats |
Esrange |
Esrange |
Startramp |
MRL-rampen |
MRL-rampen |
Rakettyp |
Nike-Orion |
Nike-Orion |
Nyttolastmassa |
139,2 kg |
138,1 kg |
Nyttolastlängd |
2633 mm |
2633 mm |
Raketens längd |
8932 mm |
8932 mm |
Raketens startvikt |
1161,0 kg |
1159,9 kg |
Startrampens elevation |
86,6° |
86,3° |
Startrampens bäring |
020° |
004° |
Verklig topphöjd (nom) |
134,6 km |
135,3 km |
Verklig bäring till nedslaget |
340,5° |
343° |
Verkligt avstånd till nedslaget |
54,4 km |
55,6 km |
Spinnvarvtal under mätfasen |
5,8 rps |
5,6 rps |
Bärgning |
Ja |
Ja |
|